Är det någon som fortfarande följer den här bloggen? Jag funderar nämligen på att börja blogga här igen.

Svara snarast, tack!

Idag har jag gått och irriterat mig på folk nästan hela dagen. Mest av allt den här skojfriske kunden:

Kund: Jag vill ha en limpa cigaretter.
Jag: Okej, vilken sort?
Kund: *säger något otydligt som låter som Marlboro*
Jag: Röda Marlboro eller?
Kund: Nej, jag ska ha Level!
Jag: Jaha?!
Kund: Ja, “mÃ¥ bra”, “lev väl”, Level!
Jag: *!”#€%&/()=©@£$∞§|[]≈*

Alltså, jag saknar ord.

Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.

– Ernst Kirchsteiger

Så, jag ska åka till Stockholm över helgen. Räcker det med sex t-shirts?

Åh, så här spexigt ska mitt bröllop också vara! Fast lite färre khaki-byxor bara.

Visst känns det faktiskt som att de kommer att leva lyckliga i alla sina dagar?

Jag har tipsat om mÃ¥nga bra bloggar i mina dagar, men den här kan nog vara den bästa: Dagens Lokaltidningsbesvikelse — “Denna blogg tillägnas alla besvikna människor som finns ute i vÃ¥rt avlÃ¥nga land och har behovet att pÃ¥tala det för oss andra genom lokal media”.

Där finns klassiker som Sverker kom inte fram till vårdcentralen och Bowlingkrångel i Mörlanda, och två av mina personliga favoriter Jonatan grät när han fick beskedet och SJ: du har ett konstigt namn och är säkert ful.

Jag har suttit och läst igenom hela arkivet och skrattat så att jag har fått ont i magen.

Just nu hemma hos mig: min gipsade mamma står på ett ben på altantaket och sprutar med högtryckstvätten.

Det är viktigt med ett rent altantak. Man kan inte låta petitesser som en opererad fotled komma i vägen.

Hallå, vem är det som har anmält mig till nyhetsbrevet för eliteladies.se?!

Jag tycker det är underhållande att min mamma, som är gipsad på ena benet, hoppar runt på ett ben och dammsuger. Hon kan helt enkelt inte hålla sig borta från städningen. Jag brukar ju hjälpa till, men tydligen är jag inte tillräckligt bra. Ingen annans dammsugning duger.

Hon har verkligen en blick för damm som är bortom denna värld. Hon kan sitta på soffan i tv-rummet och börja skrika om att någon måste dammsuga upp smulan som ligger på köksgolvet. Och då är det en vägg mellan vårt tv-rum och kök.

Är det bara jag som tycker det är oerhört störande med så där mycket hår på överarmen?

Se fler fina tatueringar här: ugliesttattoos.com.

Äntligen en tvshop-vara jag INTE vill ha:

Jag orkar knappt skriva det här inlägget. Jag jobbar sju dagar i rad (idag är dag sex), och det är verkligen jobbigare än jag hade väntat mig. Möjligen eftersom att jag är lite ovan med att jobba hårt. Som au pair jobbade jag i max tre dagar i sträck, sen var jag ledig.

Hursomhelst, i dag har det verkligen varit rekord i krångliga kunder. Usch, orkar inte ens tänka på det.

Men i helgen var det en fröjd att jobba! Jag fick mina tvÃ¥ första komplimanger pÃ¥ jobbet. Den första var en dam som precis skulle gÃ¥, men stannade och sa “Ursäkta mig, fÃ¥r jag säga en sak? Jag tycker du är mycket artig, trevlig, och har social kompetens. Du är kompetent i ditt jobb.” Sen gick hon. Tack för den!

Dagen efter kom komplimang nummer tvÃ¥, och den var nästan bättre. Det var en stockholmare som frÃ¥gade mig “Du kommer heller inte härifrÃ¥n va?”. Jag svarade att jo, jag är född här. DÃ¥ sa han lite förvÃ¥nat “Jaha… Du pratar inte som alla andra här.” YES! Den satt bra. Tyvärr är det svÃ¥rt att inte bli smittad av dialekt. Alla pratar sÃ¥ sjukt brett. Lova mig att ni säger ifrÃ¥n pÃ¥ skarpen den dagen jag börjar säga “pöse” i stället för “pÃ¥se”.

Om ungefär 15 minuter så ska jag äta en kebabtallrik för första gången på mer än ett år! Tror ni jag är lite exalterad eller?!

Jag är dock rätt säker på att det kommer att bli en besvikelse, speciellt i slutet då stripsen har blivit alldeles sörjiga av såsen, usch. Det är ju själva uppladdningen och de första tuggorna som är höjdpunkten, sen går det snabbt utför.

EDIT: Jag fick såsen på sidan om, i en liten burk! WIN!

Hallå, vad är det för fel på vädret egentligen? När blev det oktober igen?!

Mitt förra inlägg skulle egentligen bli lite längre, men jag råkade somna. Sånt som händer!

Jag träffade Malin, som jag inte har sett på nästan ett och ett halv år. Det var mycket trevligt bara det, men något som gjorde det ännu trevligare var att hon just hade fått ett nytt jobb. Bra jobbat, Malin!

Vi lagade en god middag (vitlöksfestival!) och delade sedan på en flaska Moët i eftermiddagssolen. Vardagslyx!

Usch, jag känner mig nästan som en professionell “bloggare” som berättar om sitt spännande “liv”.